Tillgänglighetsdirektivets inverkan på undertexter till video
Från och med hösten 2020 kommer alla offentliga organisationer att vara skyldiga att tillhandahålla undertexter för video- och ljudinnehållet på sina webbplatser i enlighet med tillgänglighetsdirektivet. Om innehållet i videorna och/eller ljudet på annat sätt visas i textform på webbplatsen krävs inga undertexter.
Europeiska unionens tillgänglighetsdirektiv
Tillgänglighetsdirektivet är ett direktiv som publicerades 2016 av Europeiska Unionen om tillgängligheten för offentliga organisationers webbplatser och mobilapplikationer. Baserat på direktivet har Sverige antagit lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Tillsynen av lagens genomförande övervakas av den tillsynsmyndighet som har befogenhet över den typen av media. Deras rekommendationer för implementering av tillgänglighetsdirektivet är baserade på WCAG 2.1, eller Web Content Accessibility Guidelines. Riktlinjerna har utvecklats av det internationella World Wide Web Consortium (W3C) och används flitigt som underlag för tillgänglighetskrav i många länder.
Medieinnehåll som kraven gäller
Tillgänglighetskrav gäller för allt video- och ljudinnehåll som finns kvar på tjänsteleverantörens webbplats. Det finns inget behov av att undertexta livevideor. Men de kräver också undertexter om de senare läggs till på webbplatsen. Det finns praktiskt taget tre olika alternativ för medieinnehåll:
- Video med ljud
- Video utan ljud
- Ljudinspelning utan video (t.ex. podcastinspelning)
En video som också har ljud är det mest typiska exemplet på medieinnehåll med undertexter. Det enklaste sättet att uppfylla tillgänglighetskraven är att texta dina videor senare, som beskrivs i det här blogginlägget.
En beskrivande textmotsvarighet bör göras av mediet som innehåller enbart en video, som förklarar vad som händer i videon. Detta är dock inte nödvändigt om videon gjordes för att illustrera beteendet på webbplatsen som annars beskrivs i textformat. En sändning som bara innehåller ljud, till exempel en podcast, kan textas på samma sätt som en video, eller så kan dess innehåll alternativt skrivas ihop till en enda text. Att göra på detta sätt är ett mer kostnadseffektivt alternativ än undertextning.
Om video- eller ljudinspelningen är en mediemotsvarighet till det textinnehåll som presenteras på webbplatsen, krävs ingen undertextning. Men för att en video ska anses vara en mediemotsvarighet till text måste den matcha texten så nära som möjligt.
Krav på undertexter
Undertexter bör innehålla allt relevant innehåll som talas i video eller ljud. I undertexter är det naturligt att den talade texten är något förtätad för att få undertexterna att passa på skärmen. Utöver talet ska undertexterna visa vem som talar, om det inte framgår i videon. Andra viktiga ljud, som bakgrundsmusik eller annat bakgrundsljud i bakgrunden, som en polissiren eller en knackning på dörren, bör också förekomma i undertexterna.
Enligt tillgänglighetsdirektivets krav ska videon vara textad på samma språk som den talades på. Med andra ord måste till exempel undertexter för svenskspråkiga videor finnas på svenska.
Tillgänglighetsdirektivets tidtabell för undertexter
När det gäller undertexter gäller tillgänglighetsdirektivet för videor publicerade efter 23.9.2020. Om videon publicerades före det datumet krävs inga undertexter.
Spoken kan hjälpa till med undertexter
Spoken gör WCAG 2.1-kompatibla undertexter för alla typer av videor på svenska, finska, norska, danska, engelska, tyska, estniska och ryska. Du kan få undertexter från oss på videons originalspråk eller översatta till ett annat språk. Läs mer om vår undertexttjänst!
Läs mer:
- Om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
- Information om tillgänglighetsdirektivet
- WCAG 2.1 Tillgänglighetskrav
- EU:s tillgänglighetsdirektiv i sin helhet
Översatt från finskt blogginlägg av Lisa Bendall.