Plus och minus med transkribering

I det förra blogginlägget berättade vår projektassistent Sanna hurdant en transkriberares jobb är i praktiken och vilka olika faktorer som hör till jobbet. Den här gången beskriver hon erfarenheter om bra och dåliga sidor med jobbet som transkriberare:

Texten grundas på mina egna och några andra transkriberares erfarenheter. Det är säkert inte någon heltäckande lista, men ger en bra bild av vilka glädjeämnen och orosmoment det kan finnas i en transkriberares jobb.

Fördelar med jobbet

Flexibilitet och självständighet är absoluta plus i jobbet! Transkribering kan man göra på valfria ställen bara det finns en fungerande internetuppkoppling. Det ska förstås vara tillräckligt lugnt så att man hör talet på inspelningen utan ansträngning. Man får även bestämma tidpunkten själv: man kan jobba flexibelt efter sitt eget schema. Transkriberaren kan lätt gå ifrån jobbet för att exempelvis utföra ärenden under tjänstetid, eftersom jobbet inte är bundet vid tider. Man kan gå till mataffären utanför rusningstid. Det är också bra att man kan välja bland lediga projekt och ta det som passar den egna situationen, kanske av just tidsskäl.

Vilka projekt man föredrar beror på eget intresse. I allmänhet är favoritprojekten troligen ganska långa, med två eller tre talare som talar ett tydligt språk en i taget och gärna om något intressant tema. De mest utmanande är upptagningar med väldigt många talare, exempelvis 10, dålig kvalitet på upptagningen eller talare som har en mycket stark accent. I dessa fall motiverar den högre lönen att ta projektet.

Emellanåt har man tur och får en upptagning där man pratar om något som intresserar en själv. En sådan upptagning är det mycket roligt att transkribera och tiden flyger iväg. Å andra sidan är en av jobbets bästa sidor att man aldrig vet vad som kommer. På upptagningarna behandlar man ofta sådant som man aldrig har hört talas om och allmänbildningen ökar i jobbet åt väldigt många håll. Alla projekt är olika och man vet aldrig vad man kan lära sig. Mina arbetskamrater och jag var överens om att en av jobbets bästa sidor är att man lär sig nytt.

Man måste ändå komma ihåg att transkriberaren har tystnadsplikt, så man kan inte gå omkring och skryta med vad man har lärt sig. Fast vem vet: kanske är det just denna lilla detalj som man av en händelse har lärt sig som visar sig vara avgörande om man råkar delta i tävlingen Vem vill bli miljonär?

I början var jag nervös när jag skulle transkribera ord som jag aldrig hade hört talas om. Jag upptäckte ändå att Google räddar i nöden. Den kan ofta föreslå rätt ord när jag skriver på sökraden ungefär vad jag trodde mig höra. På webben finns även många webbplatser med grammatik där man kan kontrollera den rätta skrivformen. På köpet lär jag mig nya termer och deras innebörd. Vad gäller engelskan har Googles sökfunktion med rösten visat sig vara en mycket givande kunskapskälla. Den hittar det rätta ordet och mitt ordförråd bara växer! Nuförtiden är det här detektivarbetet en av de roligaste sidorna av transkriberingsjobbet, tycker jag.

Man har även annan nytta av transkribering än allmänbildning och bättre ordförråd. I arbetet utvecklas skrivhastigheten enormt, vilket man har nytta av även på fritiden. Jag upplever också att mina kunskaper i grammatik har utvecklats trots att talat språk i textform är väldigt annorlunda än det egentliga skriftspråket – kommatecknet måste i alla fall finnas på rätt plats.

Dessutom kan det vara så att när man i jobbet måste lyssna noggrant på människors tal, lär man sig att lyssna bättre även i vardagen. Det är en mycket viktig färdighet att kunna lyssna i all interaktion och det är bara en fördel om man råkar utvecklas i det genom jobbet, utan att märka det.

Och nackdelarna då?

Som nackdelar i jobbet kan nämnas eventuella besvär på grund av stillasittande arbete och kunskapsarbete, såsom stela axlar och trötta ögon. Precis som andra som arbetar vid en dator är det viktigt för transkriberare att sträcka på sig och gympa samt vila ögonen lite emellanåt.

En annan nackdel kan vara att det är så oförutsebart: man kan aldrig veta i förväg hur många projekt som finns till buds. Ofta finns det dock – det är bara mitt i sommaren och under andra allmänna semesterperioder som det kan vara lite lugnare. Man kan heller inte veta i förväg hurdana projekt som dyker upp. Själv ser jag ändå mångsidigheten som en rikedom.

Transkriberarens lön beror på antalet projekt, längden på upptagningarna, antalet talare, språk samt ganska mycket den egna skrivhastigheten. En del transkriberare upplever att lönen är låg och nämnde det som en nackdel i jobbet. Friheten och självständigheten i jobbet anser man ändå kompenserar den betalda lönen. Själv betalar jag gärna några euro för att slippa sitta i en buss under rusningstid två gånger om dagen, äta lunch ute eller sitta på ett unket kontor från nio till fem. Utöver pengar sparar jag tid och besvär.

Det är mycket individuellt vad var och en ser som minus och plus. Någon kan tycka att det är jobbigt att vara hemma så mycket, arbetet är ensamt och man har inget umgänge med arbetskamrater. För en annan är det bara ett plus. Själv njuter jag av att få jobba i egen takt och ensam. Vad som känns negativt för någon kan vara det bästa i jobbet för en annan.

Vilka färdigheter behöver en transkriberare?

Transkriberarens två hemliga vapen är skrivhastighet och kunskaper i grammatik. Transkriberingen måste ha en hög språklig kvalitet: kommatecken och sammansatta ord måste markeras korrekt. Om man vill transkribera främmande språk måste hörförståelse och grammatikkunskaper vara på en utmärkt nivå. Ju mer van man är vid språket, desto bättre förstår man olika accenter och sätt att tala.

Skrivhastigheten inverkar å sin sida direkt på den egna motivationen. Man skriver förstås snabbare ju mer man skriver, men om tiden går till att leta efter bokstäverna på tangentbordet, räcker motivationen knappast att få färdigt det första projektet. Skrivhastigheten testas när man söker jobb.

Transkribering passar alltså en person som kan skriva, förstår grammatik och som gillar självständigt och flexibelt jobb. Mångsidiga projekt gör jobbet omväxlande och man lär sig nytt hela tiden. Förutom allmänbildning får man ett brett ordförråd, man utvecklar hörförståelsen och skrivhastigheten ökar. Bara man kommer ihåg att sträcka på sig emellanåt!