Syften för olika typer av transkribering

Graden på exakthet vid transkribering av forskningsmaterial beror på syftet med forskningen och fenomenet som undersöks, på forskningsproblemet och metoden. Om man utöver samtalets innehåll undersöker hur deltagarna uttrycker sig och hurdan deras inbördes interaktion är, ska transkriberingen göras tämligen exakt. Om man istället bara är intresserad av innehållet i intervjun räcker det bra med en mindre exakt transkribering.

Bastranskribering

Talet transkriberas ordagrant så att talspråkliga drag syns i transkriberingen. Utfyllnadsord som ofta förekommer i tal, bl.a. liksom eller på sätt och vis, ofullbordade ord, upprepningar och läten transkriberas inte. Även dialog som tydligt inte hör till temat kan utelämnas. Detta är den vanligaste typen av transkribering som används vid olika person- och temaintervjuer när intresset främst riktas till talets innehåll.

Exakt transkribering

Talet transkriberas så som det är och man utelämnar inte utfyllnadsord, upprepningar eller avbrutna ord. I transkriptionen markeras även tydliga känslouttryck såsom skratt och sinnesrörelse samt förändringar i röstvolymen. Även dialog som inte anknyter till temat och eventuella yttre faktorer som stör eller avbryter talet markeras. Denna typ av transkribering används när man utöver innehållet är intresserade av sättet att uttrycka sig och tala samt av interaktionen mellan personerna som talar. Material som transkriberats exakt möjliggör en mångsidig vidare användning.

Allmänspråklig transkribering

Talet omvandlas på ordnivå till en allmänspråklig form, alltså till ”skriftspråk”. Då innehåller det inte t.ex. dialekt, läten eller talfel. Skiljetecken används enligt språkriktighetsnormerna, men man ändrar inte ordföljden i meningar. Allmänspråklig transkribering används bl.a. vid transkribering av föredrag, tal och möten.

Refererande transkribering

Inspelningen transkriberas ungefär som minnesanteckningar t.ex. med hjälp av tankstreck. Transkriberarens roll betonas, eftersom hen måste avgöra vilka saker i materialet är värda att transkriberas. Denna typ av transkribering är lämplig när en intervju görs för exempelvis en tidningsartikel. Refererande transkribering möjliggör ingen djupare analys eller en mångsidig vidare användning.

Samtalsanalytisk transkribering

Utöver dessa finns det även transkribering på samtalsanalytisk nivå som är den mest exakta transkriberingsnivån. I allmänhet används den bara då man vill ha exakt information om interaktionen mellan deltagarna samt om deras inbördes relationer. Då går man igenom materialet så grundligt att man markerar t.ex. pauser och längden på dem exakt med bråkdelar av en sekund, suckar, tonfall, skratt och exempelvis åt vilket håll deltagarna riktar blicken. I samtalsanalys används ofta mycket koder och symboler, vilket kan göra att det är mödosamt och svårt att läsa transkriptionen. En så här exakt nivå behövs sällan och om det inte är säkert om materialet behöver transkriberas så här grundligt, finns det ingen anledning att göra det.

Till slut

Man ska ändå alltid komma ihåg att transkriberingen aldrig kan uppnå den ursprungliga intervjusituationen eller exakt återge alla små verbala och icke-verbala drag. Transkribering innebär alltid tolkning. Därför bör den ursprungliga inspelningen sparas om det är möjligt, så att man kan använda materialet även i fortsättningen och exempelvis transkribera på nytt vid behov.