Innehållsanalys

Innehållsanalys är en metod för dataanalys som används i kvalitativ forskning och används för att analysera texter eller textmaterial. På samma sätt kan till exempel skriftliga och talade intervjuer analyseras med hjälp av innehållsanalys.

Det här inlägget förklarar vad innehållsanalys är på djupet och hur det fortskrider.

Varför innehållsanalys?

Syftet med innehållsanalys är att belysa innebörden i texten. Syftet är att få en kortfattad och allmän beskrivning av det undersökta ämnet utan att tappa materialets informationsvärde. I innehållsanalysen är syftet att lyfta fram likheter och skillnader i texten och att beskriva de verbalt. Det är alltså en lämplig analysmetod när man önskar beskriva materialets huvudpunkter i en kortfattad verbal form.

Typer av innehållsanalys

Innehållsanalys kan göras från tre olika utgångspunkter: materialbaserad, teoribaserad eller teoridriven. 

• Datadriven innehållsanalys: Materialet styr analysen. Materialet lyfter fram sina huvudpunkter, oavsett vad det är eller hur det förhåller sig till tidigare forskning. Utmaningen för forskaren är att vara öppen för materialet och att analysera materialet ur sin egen synvinkel, utan att den teoretiska kunskapen påverkar de frågeställningar som uppstår. 
• Teoretisk innehållsanalys: Teorin styr analysen från början. Utifrån teorin söker man efter vissa saker i datan, eller så jämförs de betydelser och begrepp som uppstår från datan med befintlig kunskap eller en teoretisk modell. Ofta väljs teoribaserat tillvägagångssätt som metod när man önskar testa en teoris giltighet för ett nytt ämne eller en ny miljö.
• Teoridriven innehållsanalys: Under analysen styrs forskarens tänkande omväxlande av teori och material. Ofta kommer analysenheter fram från data, men deras tolkning eller gruppering styrs av teori. Teoretisk vägledning kan också implementeras på så sätt att analysen görs utifrån data, men i slutändan är det observationer som görs utifrån data bundna till teori.

   

Framsteg för innehållsanalys

Innehållsanalys går till på lite olika sätt beroende på om det är ett datadrivet, teoribaserat eller teoridrivet tillvägagångssätt.

Den datadrivna analysen följer följande steg:

• Reduktion eller minskning av material: Materialet söks utefter punkter som är relevanta för forskningen och markeras med till exempel understreck. De markerade punkterna reduceras genom att skriva om dem i en förtätad form.
• Klungor: Reducerade uttryck grupperas så att uttryck som betyder samma ämne bildar en underkategori. Underkategorier namnges med en titel som beskriver innehållet.
• Bildning av allmänna begrepp, dvs abstraktion: Klassificeringen fortsätter genom att de underkategorier som skapats i grupperingsfasen kombineras till övriga kategorier. De övriga kategorierna är bildade i sektioner, och en av sektionerna är en anslutande kategori. Alla kategorier är namngivna med en beskrivande titel för innehållet. Samma steg kan ses i den teoribaserade analysen, men de allmänna begreppen kommer från den teori som redan ges. Det teoristyrda förhållningssättet varierar från studie till studie i vilken utsträckning och i vilket skede teorin styr analysen.

Spoken tillhandahåller innehållsanalys som en tjänst. 

Översatt från finskt blogginlägg av Lisa Bendall.