Fallgropar vid transkribering av intervjuer

Många guider som behandlar intervjuer koncentrerar sig på intervjun och analysen av den, men få fäster uppmärksamhet vid kodningen av intervjun som sker däremellan. Kodning av intervjun betyder i allmänhet transkribering, och när man gör den är det bra att komma ihåg åtminstone följande saker före och efter intervjun, så att kodningen blir så noggrann som möjligt.

FÖR MÅNGA TALARE OCH IDENTIFIERING AV TALARNA

Det är i allmänhet rätt enkelt att skilja två talare från varandra, och då är också markeringarna i transkriberingen tekniskt enkla att utföra. I allmänhet utgörs de två talarna av intervjuaren och den intervjuade. Intervjuarens frågor och kommentarer är en del av transkriberingen liksom den intervjuades svar, i de fall de inverkar på den intervjuades svar. Intervjuaren är inte frånvarande eller osynlig, utan påverkar den andra parten med sina egna inlägg. Detta är en del av forskarens positionering, och reflekteras när forskningsprocessen fortgår.

Om det på inspelningen förekommer flera talare av samma kön, kan det vara svårt att identifiera dem. Då är det bra om man kan filma intervjun. Videoinspelningen gör det lättare att skilja talarna åt, men löser inte det i gruppintervjuer återkommande problemet med talare som talar i mun på varandra.

BAKGRUNDSLJUD

Det är bra att välja en så lugn plats som möjligt att hålla intervjun på. Bakgrundsljudet kan göra att viktiga punkter i intervjun inte hörs. Även en dålig mikrofon eller en bandspelare som placerats för långt bort kan påverka transkriberingen. Att kontrollera att utrustningen fungerar och att den står på lagom avstånd innan intervjun kan förbättra transkriberingens precision.

Vid intervjutillfället kan det även vara bra att för säkerhets skull även använda anteckningsutrustning i den händelse att tekniken krånglar, eller för att skriva ner händelseförloppet.

DU RESERVERAR INTE TILLRÄCKLIGT MED TID

Transkribering kräver överraskande mycket tid, och ju noggrannare du ämnar göra den, desto längre tar det. Tidtabeller och deadlines trycker på, och ändå ska man hinna med att koda flera timmars intervjumaterial. Även för bastranskribering lönar det sig att reservera åtminstone ungefär en timme per 10-15 minuter inspelat material, och ännu mer för exakt transkribering eller noggrann transkribering.

Det är bra att börja transkribera så snart som möjligt efter intervjun, så att det finns tillräckligt med tid för andra skeden av undersökningen.

DU GLÖMMER BORT INTERVJUN

Det är bra att koda intervjuerna så snart som möjligt efter att man gjort dem. De blir lätt liggande och deras innehåll kan glömmas bort på grund av dåliga identifieringsuppgifter. Det är bra att komma ihåg att alltid skriva tillräckliga identifieringsuppgifter på banden eller filerna, så att de kan sättas i sitt sammanhang ännu efter några år.

För att garantera tillräcklig anonymitet kan tillräckliga identifieringsuppgifter vara ”kvinna 28, lärare”, eller ”Ritva, 55, hemmafru”, i vilket fall det kan vara fråga om en pseudonym eller det riktiga namnet beroende på situationen. I den egna forskningsfilen kan identifieringsuppgifterna vara mer noggranna än i den slutliga undersökningen, i vilken enskilda intervjuades svar i allmänhet inte får lyftas fram.

En snabb kodning av intervjuerna hjälper även till att föra undersökningen framåt till dess nästa skede, alltså analys av materialet. Även analysen flyter på bättre, när man har intervjuerna i färskt minne.

FEL GRAD AV EXAKTHET FÖR TRANSKRIBERINGEN

Bastranskribering räcker bra till för många analysmetoder för materialet. Ibland lönar det sig dock att använda exakt transkribering eller annan noggrannare transkribering, så att även utfyllnadsord och känslouttryck blir tillräckligt noggrant dokumenterade. Till exempel för en språkforskare som undersöker dialekter eller betoningar på ord lönar det sig inte att välja refererande transkribering. Därför är även analysmetoden av betydelse när man gör transkriberingen.

Författare: Liisa Näpärä, Spoken