Datainsamlingsmetoder för kvalitativ forskning

Data inom kvalitativ forskning kan samlas in på många olika sätt. Vanligtvis är kvalitativt material tal, text eller observationer. Detta inlägg introducerar kortfattat de mest typiska datainsamlingsmetoderna för kvalitativ forskning.

Intervju

Intervjun kan genomföras på många olika sätt, beroende på antal deltagare och graden av strukturer i intervjun. Vanligtvis transkriberas intervjumaterialet för att lättare kunna analyseras.

Befintliga texter framtagna för forskning
Olika typer av redan existerande texter kan fungera som material för kvalitativ forskning. Dessa inkluderar biografier och brev. Forskaren kan också be forskningsmålgruppen att skriva en rapport, ett brev eller personliga erfarenheter relaterade till forskningsämnet. Då är materialet man jobbar med det nya materialet som tas fram för forskningen.

Uppfattning

Observation som datainsamlingsmetod innebär att forskaren observerar ämnet för sin forskning. Detta kan även innefatta deltagande i aktiviteter som har med ämnet att göra. Forskaren kan också observera händelser utifrån utan att störa de som utför aktiviteten. Det är en bra idé att ta anteckningar eller en video under observationen eftersom det är svårt för en observatör att lägga märke till allt, än mindre komma ihåg alla händelser efteråt.

Data som samlats in av andra forskare

Forskningen kan också utnyttja material som tidigare samlats in av andra forskare. Ny information kan hämtas från gamla data om perspektivet på dataanalysen är nytt. Gammalt material får användas om dess vidaredistribution till annan forskare inte begränsas av sekretessbestämmelser, tystnadsplikt eller annan skyldighet att hålla materialet konfidentiellt.

Kulturprodukter

Kulturprodukter inkluderar tidnings- och tidskriftsartiklar, filmer, annonser och sångtexter. Dessa källor utgör ett rikt material eftersom de innehåller och speglar en mängd olika åsikter, värderingar och attityder. Vid valet av datainsamlingsmetod vägleds forskaren av forskningens ämne och mål, det vill säga vilken typ av information forskaren vill få.

Det är inte alltid möjligt att få fram nödvändig information på ett sätt, utan att kombinera datainsamlingsmetoder, även kallat triangulering.

Översatt från finskt blogginlägg av Lisa Bendall.